Planer
Här är det storslagna planer på gång!
Nästa år är det planerat att jag ska flytta hemifrån och starta ett eget företag.
Jennie oroar sig över att jag kommer ta på mig för mkt men jag vet inte. Första prioritet blir iaf att flytta hemifrån
eftersom det kommer att gå alldeles för lång tid annars. Jag har ju min treårsplan som startade vid årskiftet i år. Efter det tredje året var tanken att jag skulle flytta ihop med Johan, om vi fortfarande är ihop då. Det går ju aldrig att planera 100% så långt i framtiden men det är roligt att drömma! I den tankeprocessen ingår att när jag och Johan väl flyttar ihop så kommer jag att vara 25 år och så måste man ju faktiskt ha bott ihop ett tag innan man vet om man kan verkligen leva ihop innan man kan ta nästa steg i förhållandet och räkna då med kanske säg...2 år iaf så kommer jag ju att vara 27. Faktum är att jag gärna både velat ha barn och att gifta mig innan jag är 30 så tiden blir knapp i så fall. Jag vet att man inte ska tänka så men jag kan inte riktigt låta bli. Dock hänger ju allt på att det är Johan jag kommer att göra allt detta med och att vi då fortfarande kommer att hålla ihop genom alla dessa år.
Drömmar är bra att ha. Man ska ha mål i livet. Men man får inte låta de styra allt. Man måste kunna vara ombytlig och anpassningsbar. Det är bara att inse att allt inte alltid blir som man tänkt sig eller som man planerat. Gilla läget som man säger. Så som sagt blir det att flytta hemifrån nästa år, ett år tidigare för att bo på egen hand ett tag innan jag och Johan i så fall flyttar hemifrån. Efter det kommer mitt nya företag. Företaget kommer att vara mer i hobbyform som kommer ta upp min fritid. Jag ska inte ha det som heltidssysselsättning men jag antar att det kommer krävas mkt arbete i början innan det kommit igång. Men det kommer det att vara värt!
Men vad jag inte förstår är att ok att det kommer att ta mkt tid och arbete med företaget, varför skulle det vara så ansträngande att flytta hemifrån? Det enda som kommer ta tid är ju själva flytten, eller? Jag menar jag är ju redan van att ta hand om mig själv och jag betalar mina egna räkningar och handlar och så. Det är inget jag måste lära mig. Självklart blir det lite bök med att hitta lägenhet och inspektera och skriva på handlingar och så men det är väl inte så ansträngande? Jag tror att det kommer gå smidigt och det kommer inte bli svårt att hitta en balans med att bo hemifrån. Detta ger mig all fritid att ägna åt företaget.
Fast nu när jag sitter här och tänker efter så börjar jag tvivla igen på om jag verkligen vill bo ensam ändå...jag menar jag har ju inte tagit körkortet än som jag hade velat innan jag flyttar...och det känns inte direkt säkert att ställa moppen på en parkering nånstans...och jag har ju jättemkt gratis här hemma som tv, internet och liknande. Vill jag verkligen ge upp det här så snart...dessutom har jag ju knappt hunnit bli klar med renoveringen här hemma...vill ju gärna bo in det ett tag innan jag flyttar också.
Usch vad jobbigt det här kommer att bli!!
Jag får spåna vidare.
Lina
Nästa år är det planerat att jag ska flytta hemifrån och starta ett eget företag.
Jennie oroar sig över att jag kommer ta på mig för mkt men jag vet inte. Första prioritet blir iaf att flytta hemifrån
eftersom det kommer att gå alldeles för lång tid annars. Jag har ju min treårsplan som startade vid årskiftet i år. Efter det tredje året var tanken att jag skulle flytta ihop med Johan, om vi fortfarande är ihop då. Det går ju aldrig att planera 100% så långt i framtiden men det är roligt att drömma! I den tankeprocessen ingår att när jag och Johan väl flyttar ihop så kommer jag att vara 25 år och så måste man ju faktiskt ha bott ihop ett tag innan man vet om man kan verkligen leva ihop innan man kan ta nästa steg i förhållandet och räkna då med kanske säg...2 år iaf så kommer jag ju att vara 27. Faktum är att jag gärna både velat ha barn och att gifta mig innan jag är 30 så tiden blir knapp i så fall. Jag vet att man inte ska tänka så men jag kan inte riktigt låta bli. Dock hänger ju allt på att det är Johan jag kommer att göra allt detta med och att vi då fortfarande kommer att hålla ihop genom alla dessa år.
Drömmar är bra att ha. Man ska ha mål i livet. Men man får inte låta de styra allt. Man måste kunna vara ombytlig och anpassningsbar. Det är bara att inse att allt inte alltid blir som man tänkt sig eller som man planerat. Gilla läget som man säger. Så som sagt blir det att flytta hemifrån nästa år, ett år tidigare för att bo på egen hand ett tag innan jag och Johan i så fall flyttar hemifrån. Efter det kommer mitt nya företag. Företaget kommer att vara mer i hobbyform som kommer ta upp min fritid. Jag ska inte ha det som heltidssysselsättning men jag antar att det kommer krävas mkt arbete i början innan det kommit igång. Men det kommer det att vara värt!
Men vad jag inte förstår är att ok att det kommer att ta mkt tid och arbete med företaget, varför skulle det vara så ansträngande att flytta hemifrån? Det enda som kommer ta tid är ju själva flytten, eller? Jag menar jag är ju redan van att ta hand om mig själv och jag betalar mina egna räkningar och handlar och så. Det är inget jag måste lära mig. Självklart blir det lite bök med att hitta lägenhet och inspektera och skriva på handlingar och så men det är väl inte så ansträngande? Jag tror att det kommer gå smidigt och det kommer inte bli svårt att hitta en balans med att bo hemifrån. Detta ger mig all fritid att ägna åt företaget.
Fast nu när jag sitter här och tänker efter så börjar jag tvivla igen på om jag verkligen vill bo ensam ändå...jag menar jag har ju inte tagit körkortet än som jag hade velat innan jag flyttar...och det känns inte direkt säkert att ställa moppen på en parkering nånstans...och jag har ju jättemkt gratis här hemma som tv, internet och liknande. Vill jag verkligen ge upp det här så snart...dessutom har jag ju knappt hunnit bli klar med renoveringen här hemma...vill ju gärna bo in det ett tag innan jag flyttar också.
Usch vad jobbigt det här kommer att bli!!
Jag får spåna vidare.
Lina
Kommentarer
Trackback
