Kanske...
Jag tror nog att allt kommer att ordna sig.
Jag går till och från och oroar mig men däremellan går jag in i gamla vanor där jag inte för en sekund skulle tvivla på att Johan inte röker längre...men sen däremellan...
Äsch det ska ordna sig. Han kanske börjar röka pipa istället. Förhoppningsvis klarar jag av det så kan han röka det och cigarr ibland istället. Vidare så måste jag börja att acceptera att en del av de saker jag vill ha i ett förhållande kommer jag aldrig att kunna få med Johan därför att för det första så är han inte den typen av person och för det andra så kan han inte göra en del av de grejerna utan att det får kanske mindre roliga konsekvenser pga av hans sinnesro eller vad vi ska kalla det. Han behöver ordning och reda samt positivitet, sömn, mat och meditation annars så mår han inte som han ska.
Låter verkligen inte bra när man lägger upp allt så tillsammans...men det är faktiskt så det är. Skulle exempelvis min pappa, som känner mig allra bäst vad jag vill ha och behöver ha, skulle han inte tro sina ögon. Han skulle nog inte tro att det skulle hålla i längden eftersom det är så långt ifrån mig. Men jag älskar ju den här knasen. Det gör ju en del. Johan har så många sidor som väger tyngre än många av de (i min mening) sämre sidorna. Och en hel del sidor som jag kännt saknats har Johan gjort sitt bästa för att ta upp bara för min skull. Han har börjat att bra mer och på ett mer "samtala" sätt, han går i affärer med mig och faktiskt intresserar sig, han har köpt en skjorta bara för att jag tycker att det är så snyggt med skjorta och så har han efter mycket om och men äntligen köpt mig en blomma. Men den blomman kunde inte vara mer mitt i prick av vad jag ville ha. Han har verkligen lyckats pejla in vad jag gillar =). Jag är ultra tacksam för att han försöker och står i och jag hoppas inte att han få ändra för mkt på sig. Jag gillar ju honom trots allt för den han är i grund och botten. Men jag tror att en hel del av de sidor som han har plockat upp är egentligen hans egna bara att han inte tänkt så mkt på det själv och engagerat dem. Jag menar när man pratar om klädstil så finns det inte en chans att jag skulle kunna tvinga på honom en stil som han inte vill ha. Det har jag ju förstått. Bara den där enda skjortan =) men i övrigt. Att han därför såhär i efterhand valt ut kläder när han varit och handlat som jag knappt kunde valt ut bättre själv måste ju betyda att detta är faktiskt hans egen stil och det gör mig överlycklig! Jag måste bara pusha på honom att utveckla den sidan lite mer.
I övrigt så kan man inte ha en snällare och mer självuppoffrande pojkvän. Han satt en gång två timmar på mitt jobb och bara väntade på mig för att jag skulle slippa gå halvmilen hem själv i mörkret eftersom det inte gick någon buss. Det vet jag inte många som hade gjort. Men apropå kläderna där. Jag har funderat lite på hur jag ska kunna lura fram den sidan av honom lite mer. Jag har frågat honom om man börjar på en liten skala typ jeans och t-shirts som han gillar om jag skulle kunna plocka ut saker åt honom som jag tycker passar den stilen och så får han välja om han gillar nåt av det....det lär ju finnas iaf något som han kan tänkas gilla. På det viset väljer han själv sina egna kläder så jag kommer ju inte tvinga på honom nåt han inte gillar...gillar han inget av det så gör han inte det. Och samtidigt så kan jag styra lite granna =D blir ju kanonbra!
Sen kommer vi till mig. Jag tror knappast att jag skulle kunna få till det med någon annan kille i vilket fall som helst. Jag har så mkt problem! Jag har äntligen blivit av med mina samlagssmärtor som berodde på exsem och sen hade jag absolut noll sexlust så då slutade jag med p-pillrena och den verkar smygande komma tillbaka nu och dessutom blev jag av med en nedstämdhet som jag knappt visste att jag hade...det var så vardag för mig att känna så att jag inte visste att man kunde känna på något annat sätt. Men! Eftersom jag har förknippat sex med smärta i så många år nu är det ju bara självklart att jag nu snarare är rädd för det istället. Detta är nu vad Johan och jag jobbat på sen jag blev av med exsemet i höstas. Jag måste på något sätt börja om...bli oskuld igen så att säga både i mina egna ögon så att jag känslomässigt får börja om igen på ett blankt papper och i Johans ögon för att han inte ska ta allt gammalt för givet. Vad jag gillade då är inte säkert att jag gillar längre. Jag själv har inte en aning just nu vad jag gillar och inte gillar så hur skulle han kunna det? Ja ni kanske hänger med på vad jag menar. Usch vad krångligt!
Jag måste alltså återupptäcka min sexualitet eller hur vi ska uttrycka det =) och en sak som jag vet om mig själv är iaf att omgivning betyder väldigt mkt. Jag måste känna mig trygg, lugn och bekväm. Jag behöver en skön säng med härliga sängkläder...mycket kuddar....inte en massa störande prylar i rummet...och levande ljus...gärna lite mysig musik i bakgrunden också. Tänkte att jag på något sätt skulle försöka få till det här nu när jag renoverar och gör ordning i mina rum på övervåningen. Sovrummet ska bli som en lite avslappnande oas mitt i det hela. Kläder i rummet brevid istället för i garderoben, ingen tv, ingen stereo, ingen dator, inte en massa papper, tidningar osv liggandes överallt etc etc. Ska bli jättefint och mysigt. Sen kommer ju alla rummen att tillsammans skapa en harmoni för man kan ju inte direkt slappna av när man vet att rummet intill är kaos heller. Om jag sätter fart så kan jag kanske vara klar med både sovrummet och tvrummet innan Johan kommer hit nästa helg så vi kanske kan börja att ta småsteg i att lära känna varandra kroppligt igen. Och då menar jag det jag skrev, inte sex, utan man börjar med att lära sig bli bekväm med att någon tar på dig överallt och att ta på någon annan överallt och inte föränn dess kan man gå vidare lära sig vilka erogena zoner man har...fortfarande utan att ha sex. Sex kommer in låååångt senare i bilden. Jag spänner mig något fruktansvärt så fort ens tanken kommer in i huvudet på mig så det är inget alternativ föränn det släpper. Stackars Johan, han har varit hemskt tålmodig. Men jag har ju verkligen fått bevis för att det är mig han älskar och inte något annat. Annars hade han inte varit ihop med mig fortfarande efter ett år utan sex.....
Nu måste jag fortsätta och ordna till mig oas =)
Hugs And Kisses
Lina
Jag går till och från och oroar mig men däremellan går jag in i gamla vanor där jag inte för en sekund skulle tvivla på att Johan inte röker längre...men sen däremellan...
Äsch det ska ordna sig. Han kanske börjar röka pipa istället. Förhoppningsvis klarar jag av det så kan han röka det och cigarr ibland istället. Vidare så måste jag börja att acceptera att en del av de saker jag vill ha i ett förhållande kommer jag aldrig att kunna få med Johan därför att för det första så är han inte den typen av person och för det andra så kan han inte göra en del av de grejerna utan att det får kanske mindre roliga konsekvenser pga av hans sinnesro eller vad vi ska kalla det. Han behöver ordning och reda samt positivitet, sömn, mat och meditation annars så mår han inte som han ska.
Låter verkligen inte bra när man lägger upp allt så tillsammans...men det är faktiskt så det är. Skulle exempelvis min pappa, som känner mig allra bäst vad jag vill ha och behöver ha, skulle han inte tro sina ögon. Han skulle nog inte tro att det skulle hålla i längden eftersom det är så långt ifrån mig. Men jag älskar ju den här knasen. Det gör ju en del. Johan har så många sidor som väger tyngre än många av de (i min mening) sämre sidorna. Och en hel del sidor som jag kännt saknats har Johan gjort sitt bästa för att ta upp bara för min skull. Han har börjat att bra mer och på ett mer "samtala" sätt, han går i affärer med mig och faktiskt intresserar sig, han har köpt en skjorta bara för att jag tycker att det är så snyggt med skjorta och så har han efter mycket om och men äntligen köpt mig en blomma. Men den blomman kunde inte vara mer mitt i prick av vad jag ville ha. Han har verkligen lyckats pejla in vad jag gillar =). Jag är ultra tacksam för att han försöker och står i och jag hoppas inte att han få ändra för mkt på sig. Jag gillar ju honom trots allt för den han är i grund och botten. Men jag tror att en hel del av de sidor som han har plockat upp är egentligen hans egna bara att han inte tänkt så mkt på det själv och engagerat dem. Jag menar när man pratar om klädstil så finns det inte en chans att jag skulle kunna tvinga på honom en stil som han inte vill ha. Det har jag ju förstått. Bara den där enda skjortan =) men i övrigt. Att han därför såhär i efterhand valt ut kläder när han varit och handlat som jag knappt kunde valt ut bättre själv måste ju betyda att detta är faktiskt hans egen stil och det gör mig överlycklig! Jag måste bara pusha på honom att utveckla den sidan lite mer.
I övrigt så kan man inte ha en snällare och mer självuppoffrande pojkvän. Han satt en gång två timmar på mitt jobb och bara väntade på mig för att jag skulle slippa gå halvmilen hem själv i mörkret eftersom det inte gick någon buss. Det vet jag inte många som hade gjort. Men apropå kläderna där. Jag har funderat lite på hur jag ska kunna lura fram den sidan av honom lite mer. Jag har frågat honom om man börjar på en liten skala typ jeans och t-shirts som han gillar om jag skulle kunna plocka ut saker åt honom som jag tycker passar den stilen och så får han välja om han gillar nåt av det....det lär ju finnas iaf något som han kan tänkas gilla. På det viset väljer han själv sina egna kläder så jag kommer ju inte tvinga på honom nåt han inte gillar...gillar han inget av det så gör han inte det. Och samtidigt så kan jag styra lite granna =D blir ju kanonbra!
Sen kommer vi till mig. Jag tror knappast att jag skulle kunna få till det med någon annan kille i vilket fall som helst. Jag har så mkt problem! Jag har äntligen blivit av med mina samlagssmärtor som berodde på exsem och sen hade jag absolut noll sexlust så då slutade jag med p-pillrena och den verkar smygande komma tillbaka nu och dessutom blev jag av med en nedstämdhet som jag knappt visste att jag hade...det var så vardag för mig att känna så att jag inte visste att man kunde känna på något annat sätt. Men! Eftersom jag har förknippat sex med smärta i så många år nu är det ju bara självklart att jag nu snarare är rädd för det istället. Detta är nu vad Johan och jag jobbat på sen jag blev av med exsemet i höstas. Jag måste på något sätt börja om...bli oskuld igen så att säga både i mina egna ögon så att jag känslomässigt får börja om igen på ett blankt papper och i Johans ögon för att han inte ska ta allt gammalt för givet. Vad jag gillade då är inte säkert att jag gillar längre. Jag själv har inte en aning just nu vad jag gillar och inte gillar så hur skulle han kunna det? Ja ni kanske hänger med på vad jag menar. Usch vad krångligt!
Jag måste alltså återupptäcka min sexualitet eller hur vi ska uttrycka det =) och en sak som jag vet om mig själv är iaf att omgivning betyder väldigt mkt. Jag måste känna mig trygg, lugn och bekväm. Jag behöver en skön säng med härliga sängkläder...mycket kuddar....inte en massa störande prylar i rummet...och levande ljus...gärna lite mysig musik i bakgrunden också. Tänkte att jag på något sätt skulle försöka få till det här nu när jag renoverar och gör ordning i mina rum på övervåningen. Sovrummet ska bli som en lite avslappnande oas mitt i det hela. Kläder i rummet brevid istället för i garderoben, ingen tv, ingen stereo, ingen dator, inte en massa papper, tidningar osv liggandes överallt etc etc. Ska bli jättefint och mysigt. Sen kommer ju alla rummen att tillsammans skapa en harmoni för man kan ju inte direkt slappna av när man vet att rummet intill är kaos heller. Om jag sätter fart så kan jag kanske vara klar med både sovrummet och tvrummet innan Johan kommer hit nästa helg så vi kanske kan börja att ta småsteg i att lära känna varandra kroppligt igen. Och då menar jag det jag skrev, inte sex, utan man börjar med att lära sig bli bekväm med att någon tar på dig överallt och att ta på någon annan överallt och inte föränn dess kan man gå vidare lära sig vilka erogena zoner man har...fortfarande utan att ha sex. Sex kommer in låååångt senare i bilden. Jag spänner mig något fruktansvärt så fort ens tanken kommer in i huvudet på mig så det är inget alternativ föränn det släpper. Stackars Johan, han har varit hemskt tålmodig. Men jag har ju verkligen fått bevis för att det är mig han älskar och inte något annat. Annars hade han inte varit ihop med mig fortfarande efter ett år utan sex.....
Nu måste jag fortsätta och ordna till mig oas =)
Hugs And Kisses
Lina
Kommentarer
Trackback
